Akademikern
Man kan väl säga att min period som "Akademiker" tog sin början i och med doktorsdisputationen i juni månad 1971, då jag blev docent vid Karolinska Instiutet i Stockholm.
Under åren 1972-1974 sökte jag sluttjänster i den medicinska akademiska världen. Det var det som hägrade för mig.
1. Jag sökte tjänsten som överläkare vid Radiumhemmets gynekologiska avdelning - efterträdare till Hans-Ludwig Kottmeier, som gått i pension. Jag provföreläste för tjänsten och blev av sakkunnig-kommittén placerad i första förslagsrummet. Som nummer två kom Nina Einhorn, hustru till chefen för Radiumhemmet: Jerzy Einhorm. I tredje rummet placerades en docent i anatomi vid Uppsala universitet (Sjöström). Han fick senare tjänsten.
2. Jag sökte professuren i obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Sjukhuset. Jag lämnade in förteckning över mina läkar-tjänstgöringar och mina tre specialistkompetenser. Jag provföreläste i Götebog och kom på första förslagsrum. Döm om min förvåning då jag
samma kväll som detta kungjordes fick ett telefonsamtal från Axel
Ingelman-Sundberg. Axel var medlem i den kommitté som gav råd till universitetet om tillsättnigen.
Axel gratulerade mig till första-placeringen och meddelade att kommittén emellertid bett Axel förhandla med mig: Axel framhöll att jag var den mest meriterade bland de sökande att få den tjänsten. Men på plats nummer två stod min kollega från Karolinska sjukhuset, docenten Nils Wiqvist, sju år äldre. Axel framhöll att detta var den sista möjligheten för Nils Wiqvist att få en professur. I kommittén fanns också en tidigare chef för Nils Wiqvist, som ansåg att "åldersregeln" skulle gälla. Man kunde emellertid inte förorda Nils till tjänsten om jag kvarstod som sökande. Axel var därför ombedd att be mig ta tillbaka min ansökan. Det gjorde jag gick honom till mötes. Axel hade ju betytt mycket för mig. Detta var 1974 -- tänk hur det kunde gå till på den tiden.
3. Jag sökte samma år professuren i obstetriik och gynekologi vid Umeå Universitet. Jag kom återigen på första förslagsrum och jag fick tjänsten som professor och lärostolsinnehavare (chairman) vid Universitetet och tillika chef för kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.
Jag kom att stanna vid Universitetet i Umeå till min pensionering vid 65 års ålder, 1995.
